När jag så torkar mina tårar i brunnars vatten
och ser mot vägens ände
efter ensamhetens bot
ser jag bara stegen jag tagit
stenar jag sparkat
och vilseledda sidospår.

Ingenting kan leda mig rätt
visa mig vägen
ge mig min ro
för medan vägen är lång och rak
finns det inte längre ett tecken kvar av dig
vid min sida.